Ja idag var väll ingen perfekt dag egentligen.
Idag kom beskedet som jag visste skulle komma, men hoppades att jag skulle slippa.
Det är konstigt egentligen hur hoppet är det sista som lämnar människan, trots att man säger att man inte hoppas på någonting längre för man vet hur det kommer bli så hoppas man innerst inne endå att man ska ha fel.

Jag kommer inte att kunna fortsätta min antsällning på mitt nuvarande jobb och blir därmed arbetslös från och med den sista december.
Jag är så tacksam för den tiden jag har fått vara där och jag förstår att de inte kan behålla mig.